Komplex grafik använder ofta olika informationsformat, beroende på grafikens art och syfte. Dessa format kan i stort sett kategoriseras som:
1. Dataformat: Dessa är de råvaror som grafiken är byggd av.
* Numeriska data: Detta är grunden för många komplexa grafik, inklusive diagram, grafer och vetenskapliga visualiseringar. Format inkluderar:
* CSV (komma separerade värden): Enkelt, allmänt kompatibelt format för tabelldata.
* TSV (flik separerade värden): Liknar CSV, men använder flikar som avgränsare.
* json (JavaScript -objektnotation): Ett mänskligt läsbart format för att representera strukturerad data, vanligtvis används med webbapplikationer och API:er.
* xml (Extensible Markup Language): Ett mer komplext markeringsspråk för strukturering av data, ofta används i specialiserade applikationer.
* databaser (SQL, NoSQL): För mycket stora datasätt ger databaser effektiv lagring och hämtning. Grafik kan dra data från en databas på begäran.
* binära format (t.ex. HDF5, NETCDF): Effektiv lagring för stora numeriska datasätt, särskilt vanliga i vetenskaplig datoranvändning.
* rumsliga data: För geografiska informationssystem (GIS) och kartor:
* shapefiles: En samling filer som lagrar geografiska funktioner.
* geojson: Ett format för kodning av geografiska datastrukturer i JSON.
* geotiff: Ett format som lägger till geospatiala metadata till TIFF -bildfiler.
* kml/kmz: Keyhole Markup Language/Zipped KML, som används av Google Earth.
* Bilddata: Grafik innehåller ofta bilder som en del av visualiseringen.
* rasterformat (t.ex. PNG, JPEG, TIFF): Representera bilder som ett rutnät av pixlar.
* vektorformat (t.ex. SVG, AI, EPS): Representera bilder som matematiska beskrivningar av former, vilket möjliggör skalbar och högkvalitativ återgivning.
2. Metadataformat: Information * om * själva uppgifterna och grafiken.
* xml, JSON: Används ofta för att bädda in beskrivande metadata i grafiska filer eller tillhörande filer. Detta kan inkludera information om datakällor, enheter, skapande datum, författare, etc.
3. Grafiska/visualiseringsspecifika format: Format utformade för att lagra visualiseringens struktur och egenskaper.
* vektorgrafikredaktörernas ursprungsformat (t.ex. Adobe Illustrators AI, Inkscape's SVG): Förvara detaljerad vektorgrafikinformation, inklusive former, vägar och styling.
* Interaktiva visualiseringsformat (t.ex. HTML, JavaScript, WebGL): Används för att skapa interaktiv webbaserad grafik. Dessa format bäddar ofta in data och metadata i dem eller länkar till externa datakällor.
Valet av format beror på applikationens specifika behov, storleken och komplexiteten på data, den erforderliga nivån för interaktivitet och kompatibilitet med programvara och verktyg som används för skapande och visning. Komplex grafik involverar ofta en kombination av dessa format som arbetar tillsammans.
