WAN -programdelning, även känd som
WAN Application Sharing eller
fjärransökningsdelning hänvisar till möjligheten att komma åt och använda applikationer och program som körs på en dator som finns på ett brett nätverk (WAN). Detta gör det möjligt för användare i olika nätverk (ofta geografiskt avlägsna) att samarbeta och dela resurser som om applikationerna körs lokalt på sina egna maskiner.
Det skiljer sig från LAN -programdelning, som är begränsat till ett lokalt nätverk. WAN -delning kräver mer sofistikerade tekniker för att övervinna utmaningarna med avstånd, latens och säkerhet. Typiska metoder som används för WAN -programdelning inkluderar:
* Remote Desktop Protocol (RDP): Ett vanligt protokoll som gör det möjligt för en användare att på distans styra en dators grafiska gränssnitt och köra applikationer som om de satt framför det. Detta används ofta för administrativa uppgifter och åtkomst till specifika applikationer.
* Virtual Network Computing (VNC): I likhet med RDP tillåter VNC fjärrkontroll av en dators skrivbord. Det ses ofta som en mer öppen och plattformsoberoende lösning än RDP.
* Citrix, VMware Horizon och annan VDI -lösningar (Virtual Desktop Infrastructure (VDI): Dessa ger virtualiserade stationära datorer och applikationer tillgängliga via en WAN. De hanterar komplexiteten i nätverkstillträde och resurshantering, vilket ger en mer robust och skalbar lösning för storskalig WAN-applikationsdelning.
* Applikationsspecifika fjärråtkomstlösningar: Vissa applikationer erbjuder inbyggda funktioner för att möjliggöra fjärråtkomst och delning. Detta kan involvera klient-serverarkitektur där en fjärrklient ansluter till applikationsservern.
Säkerheten och prestandan för WAN -programdelning är kritiska problem. Starka säkerhetsåtgärder, inklusive kryptering, autentisering och åtkomstkontroller, är nödvändiga för att skydda känsliga data och förhindra obehörig åtkomst. Nätverksbandbredd och latens påverkar också användarupplevelsen, med långsamma anslutningar som gör fjärråtkomst frustrerande.