Förfaranden för nätverkssäkerhetsadministration omfattar policyer, processer och tekniker som används för att skydda ett nätverk och dess resurser från obehörig åtkomst, användning, avslöjande, störningar, modifiering eller förstörelse. Dessa procedurer är mångfacetterade och täcker ett brett utbud av aktiviteter, i allmänhet kategoriserade enligt följande:
1. Planering och riskbedömning:
* Identifierande tillgångar: Att bestämma vilka nätverksresurser som är kritiska och behöver den högsta skyddsnivån (servrar, databaser, användardata etc.).
* Riskbedömning: Utvärdera potentiella hot och sårbarheter för nätverket med tanke på interna och externa faktorer. Detta innebär ofta sårbarhetsskanning och penetrationstest.
* Utveckla säkerhetspolicyer: Skapa omfattande dokument som beskriver acceptabel användning, åtkomstkontroll, incidentrespons och andra säkerhetsrelaterade riktlinjer. Denna policy bör anpassa sig till kraven på branschens bästa praxis och efterlevnad av lagstiftning.
* Budgetering och resursallokering: Att fastställa nödvändig finansiering och resurser (personal, programvara, hårdvara) för att genomföra och upprätthålla säkerhetsåtgärder.
2. Implementering och konfiguration:
* brandväggshantering: Konfigurera och underhålla brandväggar för att kontrollera nätverkstrafik baserat på fördefinierade regler.
* intrångsdetektering/förebyggande system (IDS/IPS): Distribuera och hantera system som övervakar nätverkstrafik för skadlig aktivitet och vidtar åtgärder för att blockera eller mildra hot.
* Antivirus och Antimalware Protection: Implementering och uppdatering av antivirus- och antimalware -programvara på alla nätverksenheter.
* Virtual Private Network (VPN) Management: Konfigurera och hantera VPN:er för att säkra fjärråtkomst till nätverket.
* trådlös säkerhet: Implementering av starka krypteringsprotokoll (WPA2/3) och åtkomstkontroller för trådlösa nätverk.
* Access Control Lists (ACLS): Skapa och hantera ACL:er för att begränsa åtkomst till specifika nätverksresurser baserat på användarroller och behörigheter.
* Dataförlustförebyggande (DLP): Implementering av åtgärder för att förhindra att känsliga data lämnar nätverket obehörigt.
* Säkerhetsinformation och evenemangshantering (SIEM): Distribuera och hantera SIEM -system för att samla in, analysera och korrelera säkerhetsloggar från olika källor.
3. Övervakning och underhåll:
* Säkerhetsrevisioner: Regelbundet granskning av nätverkssäkerhetskonfigurationer och praxis för att identifiera sårbarheter och säkerställa överensstämmelse med policyer.
* loganalys: Övervaka säkerhetsloggar för att upptäcka misstänkt aktivitet och undersöka säkerhetsincidenter.
* Sårbarhetsskanning och penetrationstest: Skanna regelbundet nätverket för sårbarheter och genomföra penetrationstest för att identifiera potentiella svagheter.
* patchhantering: Implementering av ett system för att regelbundet uppdatera programvara och firmware på alla nätverksenheter för att hantera kända sårbarheter.
* Säkerhetsmedvetenhetsutbildning: Tillhandahålla utbildning för säkerhetsmedvetenhet till användare för att utbilda dem om säkerhetsrisker och bästa praxis.
* Incident Response: Utveckla och utöva en händelsesvarplan för att hantera säkerhetsincidenter effektivt. Detta inkluderar inneslutning, utrotning, återhämtning och analys efter incident.
4. Efterlevnad och rapportering:
* Efterlevnad av förordningar: Att säkerställa att nätverkssäkerhetspraxis uppfyller relevanta branschregler och standarder (t.ex. HIPAA, PCI DSS, GDPR).
* Rapportering och mätvärden: Generera rapporter om säkerhetsmetriker för att spåra effektiviteten i säkerhetsåtgärder och identifiera områden för förbättringar.
Dessa procedurer är iterativa och kräver kontinuerlig förbättring. De specifika procedurerna som implementeras beror på nätverkets storlek, komplexitet och känslighet, liksom organisationens risktolerans och regleringskrav. Regelbunden granskning och anpassning är avgörande för att upprätthålla effektiv nätverkssäkerhet.
