En
brandvägg i kombination med andra säkerhetsåtgärder är det primära systemet med hårdvarublock som förhindrar obehöriga användare från att komma åt ett intranät, både inom och utanför organisationen. Det är emellertid avgörande att förstå att en brandvägg bara är en del av en skiktad säkerhetsmetod.
Här är en uppdelning:
* brandvägg: Detta är kärnhårdvarukomponenten. Det fungerar som en gatekeeper, inspekterar nätverkstrafik och blockerar alla som inte uppfyller fördefinierade säkerhetsregler. Brandväggar kan implementeras på hårdvaruenheter (som en dedikerad apparat) eller programvara som körs på en server. De kan filtrera trafik baserat på IP -adresser, portar, protokoll och andra kriterier.
* Intrusion Detection/Prevention System (IDS/IPS): Dessa system övervakar nätverkstrafik för skadlig aktivitet. En IDS upptäcker och varnar, medan en IPS aktivt blockerar eller mildrar hot. De arbetar tillsammans med brandväggen för förbättrad säkerhet.
* Virtual Private Network (VPN): För fjärranvändare skapar en VPN en krypterad tunnel och säkrar deras anslutning till intranätet. Detta förhindrar obehörig åtkomst även om de använder ett offentligt Wi-Fi-nätverk.
* Network Access Control (NAC): NAC -system säkerställer att endast auktoriserade och kompatibla enheter kan ansluta till intranätet. Detta innebär ofta att verifiera enhetens säkerhetsställning (t.ex. uppdaterad antivirusprogramvara, brandvägg aktiverad).
Kort sagt, medan brandväggen är det grundläggande hårdvarublocket, en robust säkerhetsstrategi för intranät kräver en kombination av hårdvaru- och mjukvarukomponenter som arbetar tillsammans för att skapa ett flerskiktat försvar.
