Den primära risken som är förknippad med WEP (Wired Equivalent Privacy) när den används för att säkra ett WLAN är dess
svaghet för att knäcka attacker . Här är varför:
* statiska nycklar: WEP använder en enda, statisk krypteringsnyckel för hela nätverket. Detta gör det mottagligt för brute-force-attacker där angripare kan prova olika nycklar tills de hittar rätt.
* Kort nyckellängd: WEP -nyckeln är bara 40 bitar lång, vilket är extremt kort enligt dagens standarder. Detta gör att angripare snabbt kan knäcka nyckeln med lättillgängliga verktyg.
* iv (initialiseringsvektor) Svaghet: WEP använder en liten, 24-bitars IV för att randomisera krypteringsprocessen. Problemet är att IV ofta återanvänds, vilket leder till mönster i de krypterade data som kan utnyttjas av angripare för att dechiffrera nyckeln.
Konsekvenser av WEP -svaghet:
* Dataöverträdelser: Hackare kan enkelt fånga upp och dekryptera data som överförs över ett WEP-säkrat nätverk, inklusive känslig information som lösenord, kreditkortsuppgifter och konfidentiella dokument.
* Network Takeover: När nyckeln komprometteras kan angriparna få fullständig kontroll över nätverket, vilket gör att de kan starta ytterligare attacker eller stjäla data.
* man-in-the-mitten attacker: Angripare kan efterge sig en legitim åtkomstpunkt och fånga kommunikation mellan användare och nätverket, vilket kan leda till datastöld eller skadlig injektion.
Rekommendation:
WEP anses mycket osäker och bör aldrig användas för att säkra ett WLAN. Använd istället starkare säkerhetsprotokoll som WPA2 eller WPA3 som är betydligt mer resistenta mot sprickattacker.
