Nätverksmigreringstekniken som kapslar in IPv6 -paket i IPv4 för att överföra dem över IPv4 -infrastrukturer kallas
tunneling .
Så här fungerar det:
1. IPv6 -paket är inkapslade i IPv4 -rubriker. Detta skapar ett nytt IPv4 -paket med IPv6 -paketet som nyttolast.
2. Det resulterande IPv4 -paketet skickas sedan över IPv4 -nätverket.
3. Vid destinationen avskaffas IPv4 -rubriken och avslöjar det ursprungliga IPv6 -paketet. Detta gör att IPv6 -paketet kan nå sin avsedda mottagare.
Det finns olika tunnelprotokoll som används för detta ändamål, några av de vanligaste inkluderar:
* 6to4: Detta är ett enkelt tunnelprotokoll som använder ett specifikt IPv4 -adressintervall för att identifiera IPv6 -trafik.
* isatap: Detta protokoll gör det möjligt för IPv6 -värdar att kommunicera med varandra över IPv4 -nätverk utan att förlita sig på en central tunnelmäklare.
* Teredo: Detta protokoll använder NAT -traversal för att tillåta IPv6 -värdar att ansluta till internet även om de står bakom en NAT -brandvägg.
Fördelar med tunneling:
* tillåter IPv6 att samexistera med IPv4 -nätverk.
* Övergången till IPv6 utan att behöva ersätta all nätverksinfrastruktur.
* ger ett sätt för IPv6-enheter att kommunicera via IPv4-nätverk.
Nackdelar med tunneling:
* kan lägga till overhead och latens till IPv6 -trafiken.
* kräver specifik konfiguration och installation.
* kanske inte är lämplig för alla applikationer eller miljöer.
Tunneling är en avgörande teknik för att migrera nätverk till IPv6 och möjliggöra användning av IPv6 -tjänster på befintliga IPv4 -infrastrukturer.