Flera protokoll används för routing, beroende på sammanhanget (t.ex. inre kontra yttre gateway-protokoll, distans-vektor kontra länkstat). De vanligaste inkluderar:
* interiör gateway -protokoll (IGPS): Används inom ett autonomt system (AS), en enda administrativ domän som ett företags nätverk. Exempel inkluderar:
* RIP (Routing Information Protocol): Ett distans-vektorprotokoll, relativt enkelt men mindre skalbart.
* ospf (öppen kortaste väg först): Ett länkstatsprotokoll, mer komplext men mycket skalbart och effektivt.
* eigrp (Enhanced Interior Gateway Routing Protocol): Ett Cisco Proprietary Hybridprotokoll som kombinerar aspekter av distansvektor och länkstat. IS-IS (mellanliggande system till mellanliggande system) är ett annat länkstatsprotokoll, som ofta används i stora nätverk.
* yttre gateway -protokoll (EGPS): Används för att utbyta routinginformation mellan autonoma system. Det vanligaste är:
* BGP (Border Gateway Protocol): De facto -standarden för internetrutning. Det är ett sökvägsprotokoll som utbyter mer detaljerad ruttinformation än distansvektorprotokoll.
Så det finns inte ett enda protokoll, utan snarare en familj av protokoll som används för att dirigera beroende på nätverkets specifika behov och omfattning.