Superdatorer är utformade för högpresterande datoranvändning, så deras ingångs- och utgångsenheter är ofta specialiserade för att hantera massiva datamängder och komplexa beräkningar. Här är en uppdelning:
Ingångsenheter:
* Höghastighetsnätverksgränssnitt: Superdatorer får främst data via höghastighetsnätverk som Infiniband eller Ethernet. Dessa nätverk möjliggör snabb dataöverföring mellan superdatorn och externa källor som forskningsdatabaser, vetenskapliga instrument eller andra datorer.
* Specialiserade datainsamlingssystem: Beroende på fält kan superdatorer vara anslutna till specifika instrument eller sensorer som genererar data. Till exempel, i väderprognos, får superdatorer inmatning från vädersatelliter, radarstationer och ytväderstationer.
* storskaliga filsystem: Superdatorer lagrar ofta inmatningsdata på massivt parallella filsystem (t.ex. lyster, GPF) som tillåter samtidig åtkomst från flera bearbetningsnoder. Dessa filsystem är utformade för hög genomströmning och skalbarhet.
* interaktiva terminaler (begränsad): Medan traditionella tangentbord och monitorer sällan används för datainmatning, kan vissa superdatorer ha konsoler för grundläggande hantering och övervakningsändamål.
Utgångsenheter:
* Höghastighetsnätverksgränssnitt: I likhet med inmatning skickas utgångsdata främst via höghastighetsnätverk till lagringssystem, visualiseringsverktyg eller andra datorer för analys och tolkning.
* Högpresterande lagringssystem: Superdatorer genererar stora mängder utgångsdata, som kräver specialiserade lagringslösningar som parallella filsystem. Dessa data kan analyseras senare eller användas som input för ytterligare beräkningar.
* Specialiserade visualiseringssystem: Superdatorer producerar ofta komplexa data som kräver avancerade visualiseringsverktyg för att tolka. Dessa verktyg kan vara programprogram eller hårdvarusystem som skapar 3D -modeller, animationer eller interaktiva skärmar.
* Scientific Instruments: I vissa fall kan superdatorutgång användas för att styra vetenskapliga instrument. I simuleringar av fysiska fenomen kan till exempel utgången användas för att justera parametrar i ett experiment.
* Utskriftsenheter (begränsad): Superdatorer förlitar sig sällan på traditionell utskrift för utgång. De kan ha skrivare för att generera rapporter eller dokumentation men inte för de massiva datauppsättningar de hanterar.
Nyckelöverväganden:
* skalbarhet: Superdator I/O -enheter måste skala med systemets storlek och prestanda.
* hög genomströmning: De måste hantera massiva dataöverföringshastigheter effektivt.
* låg latens: Att minimera förseningar i dataöverföring är avgörande för realtidsapplikationer.
* Pålitlighet: Superdatorer kräver hög tillförlitlighet i sina I/O -system för att säkerställa dataintegritet.
Kom ihåg att de specifika ingångs- och utgångsenheterna som används för en superdator kommer att variera beroende på dess avsedda applikationer, storlek och de specifika forsknings- eller tekniska uppgifterna som den är utformade för att utföra.