Att välja höger sekundär lagring innebär att överväga flera faktorer, som i stort sett kan kategoriseras som:
1. Prestandakrav:
* Kapacitet: Hur mycket data måste lagras? Detta dikterar storleken på det lagringssystem som behövs. Tänk på framtida tillväxt och plan i enlighet därmed.
* hastighet: Hur snabbt måste data nås? Detta påverkar valet mellan olika tekniker (t.ex. SSD vs. HDD, olika nätverksprotokoll). Överväg att läsa och skriva hastigheter separat, eftersom de ofta skiljer sig åt.
* latens: Hur lång tid tar det att hämta data? Låg latens är avgörande för applikationer som kräver snabba responstider.
* genomströmning: Hur mycket data kan överföras per tidsenhet? Viktigt för stora dataöverföringar och säkerhetskopierings-/återställningsoperationer.
* IOPS (ingångs-/utgångsoperationer per sekund): Speciellt relevant för databaser och virtuella maskinmiljöer, mäter detta antalet läs-/skrivförfrågningar som lagring kan hantera per sekund.
2. Kostnadsöverväganden:
* inköpspris: Den initiala investeringen i hårdvara och programvara.
* Operativa kostnader: Detta inkluderar strömförbrukning, kylning, underhåll och potentiella licensavgifter.
* Lagringskostnad per GB: Jämför kostnaden för olika lagringsalternativ per lagringskapacitet.
* Total ägandekostnad (TCO): Tänk på alla kostnader under lagringens livslängd, inklusive första köp, underhåll och potentiella ersättare.
3. Skalbarhet och flexibilitet:
* skalbarhet: Kan lagringssystemet enkelt tillgodose framtida tillväxt i datavolym och prestandakrav?
* Utbyggbarhet: Hur lätt är det att lägga till mer lagringskapacitet efter behov?
* Flexibilitet: Stöder systemet olika datatyper och applikationer? Kan det enkelt integreras med befintlig infrastruktur?
4. Tillförlitlighet och tillgänglighet:
* Dataskydd: Hur skyddas data mot förlust eller korruption (t.ex. RAID -nivåer, säkerhetskopior, replikering)?
* hållbarhet: Hur länge kommer lagringen att hålla innan du kräver utbyte? Genomsnittlig tid mellan fel (MTBF) är en nyckelmetrisk.
* redundans: Finns det mekanismer för att säkerställa fortsatt drift även om komponenter misslyckas? (t.ex. RAID, flera styrenheter)
* Återhämtningstidsmål (RTO): Hur länge kan systemet vara nere innan du orsakar oacceptabel affärsstörningar?
* Recovery Point Mål (RPO): Hur mycket dataförlust är acceptabelt i händelse av fel?
5. Säkerhet:
* Datakryptering: Är data krypterade både i transit och i vila för att skydda den från obehörig åtkomst?
* Åtkomstkontroll: Hur styrs åtkomst till lagringssystemet för att förhindra att obehöriga användare får åtkomst till känslig data?
* Efterlevnad: Uppfyller lagringslösningen relevanta branschregler och efterlevnadsstandarder (t.ex. HIPAA, GDPR)?
6. Ledning och administration:
* enkel ledning: Hur lätt är det att hantera och administrera lagringssystemet? Detta inkluderar övervakning, konfiguration och underhåll.
* Integration med befintliga system: Integrerar systemet sömlöst med befintlig IT -infrastruktur- och hanteringsverktyg?
* Support och underhåll: Vilken stödnivå tillhandahålls av säljaren? Finns det servicenivåavtal (SLA) på plats?
7. Typ av sekundär lagring:
* Band: Kostnadseffektivt för arkivering men långsam åtkomsttider.
* diskbaserade system (NAS, SAN, objektlagring): Erbjuda olika alternativ för prestanda och skalbarhet.
* Molnlagring: Skalbar, flexibel och ofta kostnadseffektiv för stora datasätt, men kräver nätverksanslutning och kan ha leverantörslockning.
Genom att noggrant överväga dessa faktorer kan organisationer välja en sekundär lagringslösning som uppfyller deras specifika behov och budget och samtidigt säkerställa dataskydd, prestanda och skalbarhet. Det optimala valet beror starkt på det specifika applikations- och användningsfallet.
