Windows NT 2000 och XP, baserat på Windows NT -kärnan, fungerar i två huvudlägen:
1. Användarläge:
* Detta är det primära läget för de flesta applikationer och användarnivåprocesser.
* Det ger en skyddad miljö där applikationer kan köras utan att direkt komma åt systemresurser.
* Applikationer som körs i användarläge har begränsade privilegier och kan inte direkt komma åt hårdvara.
* Operativsystemets kärna hanterar och skyddar dessa applikationer.
2. Kärnläge:
* Detta är det privilegierade läget som används av operativsystemets kärnkomponenter, inklusive kärnan, enhetsdrivare och systemtjänster.
* Kernel -lägesprogram har full tillgång till systemresurser, inklusive hårdvara och minne.
* De ansvarar för att hantera systemets kärnfunktionalitet och säkerhet.
* Program som körs i kärnläge är direkt ansvariga för att interagera med hårdvaran och kontrollera systemet.
Separation av användarläge och kärnläge:
Denna separation är avgörande för säkerhet och stabilitet. Användarlägesprogram isoleras från kärnan och varandra, vilket förhindrar skadlig programvara från att påverka systemets kärnfunktionalitet. Kärnan fungerar som en gatekeeper, kontrollerar tillgången till resurser och säkerställer att applikationer körs inom säkra gränser.
Nyckelskillnader:
| Funktion | Användarläge | Kernelläge |
| --- | --- | --- |
| Tillgång till systemresurser | Begränsad | Full åtkomst |
| Privilegier | Begränsad | Förhöjd |
| Operativsysteminteraktion | Genom systemsamtal | Direkt tillgång till kärnfunktioner |
| Säkerhet | Skyddad från skadlig kod | Kritisk för systemsäkerhet |
Obs:
Medan de två lägena är distinkta, arbetar de sömlöst för att ge en robust och säker driftsmiljö. Användarlägesprogram förlitar sig på kärnläget för att hantera sina resurser och säkerställa deras säkra drift.
