Det finns hundratals, om inte tusentals, Linux -distributioner (ofta kallade "distros"). De varierar mycket i sin målgrupp, skrivbordsmiljö, inkluderade programvara och pakethanteringssystem. Det är omöjligt att lista dem alla, men här är några anmärkningsvärda exempel kategoriserade efter deras vanliga användning och egenskaper:
Större distributioner (allmänt använt och stöds):
* debian: En mycket stabil och mycket inflytelserik distribution. Många andra är baserade på det (som Ubuntu). Känd för sin rigorösa pakethantering och stora mjukvaruförråd.
* ubuntu: En av de mest populära distroserna för stationära datorer och servrar. Användarvänligt, stort samhällsstöd och ett stort programbibliotek. Flera utgåvor finns (t.ex. Ubuntu Desktop, Ubuntu Server, Ubuntu Studio).
* fedora: En samhällsstyrd distribution känd för sitt fokus på banbrytande teknik och gratis och öppen källkodsprogramvara. Det är ofta en testplats för nya funktioner innan de integreras i andra distros.
* Red Hat Enterprise Linux (RHEL): En kommersiellt stödd distribution fokuserad på stabilitet och säkerhet på företagsnivå. Används ofta i företagsmiljöer. Centos Stream är en nära samhällsstödad släkting.
* suse Linux Enterprise Server (SLES): En annan kommersiellt stödd distribution på företagsnivå känd för sina robusta funktioner och stöd. OpenSUSE är dess samhällsstödda motsvarighet.
* Linux Mint: Mycket populär skrivbordsdistribution som syftar till enkel användning och kompatibilitet med Windows -användare. Det är baserat på Ubuntu.
* Arch Linux: En mycket anpassningsbar, DIY-orienterad distribution som kräver lite mer teknisk expertis för att ställa in och hantera. Känd för sin rullande-frisläppningsmodell (alltid uppdaterad).
* Manjaro Linux: Ett användarvänligt derivat av Arch Linux, vilket gör det mer tillgängligt samtidigt som man behåller många av dess fördelar.
Distributioner fokuserade på specifika användningsområden:
* Kali Linux: Designad för penetrationstest och säkerhetsrevision.
* Elementary OS: En macOS-inspirerad skrivbordsfördelning prioriterar enkelhet och elegans.
* Linux Lite: Lätt distribution riktar sig till äldre datorer eller de som föredrar en enklare upplevelse.
* zorin OS: En annan skrivbordsfördelning utformad för enkel migrering från Windows.
* pop! _OS: Utvecklad av System76, optimerad för spel och utveckling.
Distributioner baserade på andra distributioner:
Många distributioner härstammar från andra distributioner, som ärver deras pakethantering och kärnfunktioner. Till exempel:
* Många distros är baserade på Debian (t.ex. Ubuntu, Linux Mint, Knoppix)
* Många distros är baserade på Red Hat/Fedora (t.ex. CentOS Stream, Oracle Linux)
Denna lista är långt ifrån uttömmande. Den bästa Linux -distributionen för dig beror helt på dina behov, tekniska färdigheter och preferenser. Överväga faktorer som:
* användarvänlighet: Vissa är lättare att installera och använda än andra.
* Programvarutillgänglighet: Utbudet av programvara som finns i distributionens förvar.
* Hårdvarustöd: Hur bra distributionen fungerar med din hårdvara.
* Community Support: Gemenskapens storlek och hjälpsamhet.
* Stabilitet kontra banbrytande funktioner: Balansera stabilitet med tillgång till den senaste programvaran.
Det rekommenderas att undersöka flera distributioner innan du väljer en att prova. Många erbjuder livemiljöer (gör att du kan testa dem från en USB -enhet utan att installera) så att du kan utforska deras gränssnitt och funktioner innan du begår.
