Enterprise Wide Knowledge Management (EKM) -system utnyttjar olika tekniker och tillvägagångssätt. Det finns inte en enda typ, utan snarare en samling system och funktioner som arbetar tillsammans. Dessa kan i stort sett kategoriseras enligt följande:
1. Kunskapsförvar: Dessa system lagrar och organiserar kunskapstillgångar. Exempel inkluderar:
* Document Management Systems (DMS): Dessa är den mest grundläggande typen, med fokus på lagring, hämtning och versionstyrande dokument. Exempel inkluderar SharePoint, M-Files och OpenText.
* Content Management Systems (CMS): Dessa hanterar mer komplext innehåll, inklusive webbsidor, bloggar och multimedia, ofta med funktioner för samarbete och arbetsflödeshantering. Exempel inkluderar WordPress (för enklare distributioner), Drupal och Adobe Experience Manager.
* databaser: Relationsdatabaser (som Oracle, MySQL, PostgreSQL) och NoSQL -databaser används för att lagra strukturerad kunskap, ofta integrering med andra system.
* Kunskapsbaser: Dessa är specifikt utformade för att lagra och hämta svar på vanliga frågor (vanliga frågor), felsökningsguider och annan strukturerad information. Exempel inkluderar Zendesk Guide och Salesforce Knowledge.
* Digital Asset Management (DAM) Systems: Dessa hanterar och organiserar digitala tillgångar som bilder, videor och ljudfiler. Exempel inkluderar Adobe Experience Manager -tillgångar och Bynder.
2. Kunskapsdelning och samarbetsplattformar: Dessa underlättar kunskapsutbyte bland anställda. Exempel inkluderar:
* intranät/portaler: Interna webbplatser utformade för kommunikations- och informationsdelning. Integreras ofta med andra EKM -system.
* Sociala samarbetsplattformar: Dessa utnyttjar sociala medierliknande funktioner för att uppmuntra kunskapsdelning och samhällsbyggnad. Exempel inkluderar Microsoft Teams, Slack, Yammer och Internal Forums.
* Enterprise Social Networks (ESNS): Mer sofistikerade sociala plattformar specifikt utformade för företagsbruk, ofta med avancerade funktioner för kunskapshantering.
* Community of Practice (COPS): Programvara som stöder bildandet och hanteringen av grupper fokuserade på specifika kompetensområden.
3. Kunskapskapande och fångstverktyg: Dessa hjälper till att generera och bevara värdefull kunskap. Exempel inkluderar:
* Learning Management Systems (LMS): Dessa system hanterar utbildning och utvecklingsprogram, fångar och sprider kunskap som uppnåtts genom utbildning. Exempel inkluderar Moodle, Blackboard och Coursera för företag.
* Kunskapsupptagningsverktyg: Programvara för inspelning av expertkunskap, till exempel genom intervjuer, skärminspelningar eller automatiserad fångst av bästa praxis.
* Idéhanteringssystem: Verktyg som underlättar insamling, utvärdering och implementering av anställdas idéer.
4. Kunskapssökning och upptäcktsverktyg: Dessa möjliggör effektiv hämtning av relevant kunskap.
* Enterprise -sökmotorer: Dessa index och söker över flera EKM -system, vilket ger en enda tillgång till organisatorisk kunskap. Exempel inkluderar Elasticsearch, Algolia och specialiserade företagssökningslösningar integrerade i DMS eller CMS.
* Semantisk sökning: Detta använder avancerade tekniker för att förstå innebörden bakom sökfrågor och förbättra noggrannheten i sökresultaten.
5. Kunskapsanalys och mätverktyg: Dessa hjälper organisationer att förstå effektiviteten i sina EKM -initiativ.
* Business Intelligence (BI) Verktyg: Dessa analyserar EKM -data för att identifiera trender och insikter.
* Datavvisualiseringsverktyg: Dessa nuvarande EKM -data på ett tydligt och förståeligt sätt.
Integration är nyckeln: Effektiv EKM förlitar sig starkt på integrationen av dessa olika system. Ett väl utformat EKM-system kopplar sömlöst kunskapsförvar, samarbetsplattformar och sökverktyg, vilket skapar ett enhetligt och tillgängligt kunskapsekosystem för hela organisationen. Valet av specifika system kommer att bero på organisationens storlek, industri och specifika behov.
