Ett fristående paket är en fristående mjukvarukomponent som kan installeras och köras oberoende av andra applikationer eller system. Det innehåller allt det behöver för att fungera, till exempel:
* körbar kod: Programmet själv.
* bibliotek och beroenden: Alla externa koder eller resurser som programmet förlitar sig på är bundna i paketet. Detta eliminerar behovet av användaren att installera dem separat.
* Konfigurationsfiler: Inställningar som behövs för att programmet ska köras korrekt.
* Datafiler: Alla data som programmet använder (t.ex. bilder, ljud, textfiler).
* Dokumentation: Innehåller ofta hjälpfiler eller användarmanualer.
Den viktigaste fördelen är enkel installation och distribution. Användare behöver inte oroa sig för komplexa beroenden eller kompatibilitetsproblem. De laddar helt enkelt ner paketet och kör det. Detta står i kontrast till programvara som kräver många förutsättningar eller interagerar i stor utsträckning med det underliggande operativsystemet. Exempel inkluderar:
* En enda exekuterbar applikation: Ett enkelt program samlades in i en enda fil (som en .exe på Windows eller en enda .jar för Java).
* En fristående installatör: En installatör som hanterar alla beroenden och konfiguration under installationsprocessen.
* En virtuell maskinbild: Innehåller hela operativsystemet och applikationer inom en virtualiserad miljö, vilket eliminerar praktiskt taget alla externa beroenden.
* En dockningsbehållare: Paketerar en applikation och dess beroenden till en standardiserad enhet för distribution.
I huvudsak syftar ett fristående paket för maximal portabilitet och användarvänlighet genom att förpacka allt som behövs i en enda, distribuerbar enhet.
