Ett äldre informationssystem (LIS) hänvisar till ett äldre informationssystem som fortfarande används men som ofta är föråldrat inom teknik och design jämfört med mer moderna system. Dessa system byggdes vanligtvis för decennier sedan, ofta med hjälp av tekniker som inte längre stöds eller förstås.
Nyckelegenskaper för LIS inkluderar:
* Föråldrad teknik: De kan lita på föråldrad hårdvara, programmeringsspråk (som COBOL) och databaser.
* Dålig integration: De kämpar ofta för att integrera med nyare system, vilket gör datadelning och samarbete svårt.
* höga underhållskostnader: Att upprätthålla och stödja dessa system kan vara dyra på grund av de specialiserade färdigheter som krävs och bristen på lättillgängligt stöd.
* Brist på flexibilitet: De är vanligtvis styva och oflexibla, vilket gör det svårt att anpassa sig till förändrade affärsbehov eller implementera nya funktioner.
* Säkerhetsrisker: Äldre system kan ha sårbarheter som utsätter känsliga data för säkerhetshot.
* Dålig användarupplevelse: Ofta kännetecknas av klumpiga gränssnitt och ineffektiva arbetsflöden.
Exempel kan inkludera mainframe-system som kör kritiska affärsprocesser, äldre ERP-system eller specialbyggda applikationer som har ökat stegvis under många år.
Även om de kan verka som en börda, behåller många organisationer äldre system eftersom de:
* Hantera kritiska affärsprocesser: Att ersätta dem är ett betydande företag med potentiella risker.
* innehåller värdefulla historiska data: Att migrera dessa data kan vara komplexa och dyra.
* saknar budget eller resurser för en fullständig ersättning: Att ersätta en LIS är en stor investering.
Kort sagt, ett äldre informationssystem är ett äldre system som förblir i användning trots dess ålder och begränsningar, vilket ofta utgör en utmaning för företag som försöker modernisera sin IT -infrastruktur.
