Det finns inget enda "gemensamt" förfarande, eftersom mjukvarudokumentationspraxis varierar mycket beroende på projektets storlek, komplexitet, målgrupp och utvecklingsmetodik. En allmän procedur inkluderar dock ofta dessa steg:
1. Planering och scoping:
* Identifiera din publik: Vem kommer att använda den här dokumentationen? Utvecklare? Slutanvändare? Testare? Detta dikterar nivån på teknisk detalj och stil.
* Definiera omfattningen: Vilka aspekter av programvaran behöver dokumentation? Installation, användning, API -referens, felsökning, arkitektur etc.?
* Välj ett dokumentationsformat: Kommer du att använda en wiki, en statisk platsgenerator (t.ex. Jekyll, Hugo), ett dedikerat dokumentationsverktyg (t.ex. Sfinx, läsa dokumenten) eller något annat?
* Upprätta en stilguide: Säkerställa konsistens i terminologi, formatering och ton.
2. Innehållsskapande:
* samla in information: Samla information från olika källor:källkod, designdokument, möten och utvecklarintervjuer.
* Skriv dokumentationen: Detta är kärnprocessen, som involverar att skapa olika typer av dokumentation:
* Användarguider: Steg-för-steg-instruktioner för att använda programvaran.
* API -dokumentation: Detaljerade beskrivningar av funktioner, klasser och metoder.
* Systemarkitekturdokumentation: En översikt över programvarans design och komponenter.
* Installationsguider: Instruktioner om hur du installerar och ställer in programvaran.
* Felsökningsguider: Hjälp användare att lösa vanliga problem.
* Release Notes: Sammanfattningar av ändringar i varje mjukvaruutgåva.
* Använd exempel och illustrationer: Gör dokumentationen lättare att förstå med tydliga exempel och bilder (skärmdumpar, diagram).
3. Granska och revision:
* peer review: Låt andra utvecklare eller tekniska författare granska dokumentationen för noggrannhet, fullständighet och tydlighet.
* Användartestning: Låt potentiella användare testa dokumentationen för att identifiera områden för förbättringar.
* iteration och revision: Baserat på feedback, revidera och uppdatera dokumentationen.
4. Publikation och underhåll:
* publicera dokumentationen: Gör det tillgängligt för den avsedda publiken (t.ex. online, i PDF -format).
* Versionskontroll: Använd ett versionskontrollsystem (t.ex. GIT) för att spåra ändringar och hantera olika versioner av dokumentationen.
* Regelbundna uppdateringar: Håll dokumentationen uppdaterad med mjukvaruutgivningar och ändringar.
Verktyg och teknik:
Många verktyg kan hjälpa till i processen:
* Version Control Systems (GIT): Spåra förändringar och samarbeta om dokumentation.
* Dokumentationsgeneratorer (Sphinx, JSDoc, Doxygen): Generera automatiskt dokumentation från källkoden.
* wiki -plattformar (Mediawiki, Confluence): Samarbetsplattformar för att skapa och redigera dokumentation.
* statiska webbplatsgeneratorer (Jekyll, Hugo): Skapa och hantera webbplatser för dokumentation.
* Markdown -redaktörer: Förenkla att skriva och formatera dokumentation.
Nyckelprinciper:
* noggrannhet: Dokumentationen måste vara faktiskt korrekt.
* tydlighet: Det borde vara lätt att förstå, oavsett läsarens tekniska expertis.
* fullständighet: Det bör täcka alla relevanta aspekter av programvaran.
* Konsistens: Den bör använda konsekvent terminologi, formatering och stil.
* Användbarhet: Det bör vara lätt att navigera och hitta den information som användaren behöver.
Den specifika förfarandet kommer att anpassa sig till projektets behov. För små projekt kan det vara informellt, medan stora projekt kan kräva formella processer och dedikerade dokumentationsteam. Agile -metoder integrerar ofta dokumentation i utvecklingscykeln och betonar iterativ utveckling och kontinuerlig feedback.
