De tre huvudkriterierna för effektiva skatter citeras ofta som:
1. Effektivitet: Skatter bör minimera deras påverkan på ekonomisk aktivitet. Detta innebär att de bör öka intäkterna med minst snedvridning till marknadsincitament. Höga skatter på vissa varor eller aktiviteter kan leda till minskad produktion, konsumtion eller investeringar. Ett effektivt skattesystem syftar till att undvika sådana snedvridningar så mycket som möjligt.
2. Equity (Fairness): Skatter bör fördelas rättvist mellan skattebetalarna. Detta är i sig subjektivt, med olika åsikter om vad som utgör "rättvis". Vanliga tillvägagångssätt anser horisontellt eget kapital (på liknande sätt belägna skattebetalare som betalar liknande belopp) och vertikalt eget kapital (högre inkomst skattebetalare som betalar proportionellt mer).
3. Simning &Administrative Ease: Skattesystemet bör vara lätt att förstå, administrera och följa. Ett komplext system leder till högre efterlevnadskostnader (för både skattebetalare och regeringen), ökad potential för fel och potentiellt större möjligheter till skatteundandragande. Enkelhet förbättrar öppenhet och ansvarsskyldighet.
Det är viktigt att notera att dessa tre kriterier ofta konflikter. Till exempel kan en mycket effektiv skatt betraktas som orättvisa, medan ett perfekt rättvist system kan vara extremt komplicerat och svårt att administrera. Att hitta den optimala balansen är en kontinuerlig utmaning för beslutsfattare.
