Planering Software Quality Assurance (SQA) -aktiviteter är en avgörande del av projektledning, och det innebär en mångfacetterad strategi som integreras med den övergripande programvaruutvecklingens livscykel (SDLC). Planeringsprocessen inkluderar vanligtvis dessa viktiga aspekter:
1. Definiera kvalitetsmål och mätvärden:
* Identifiera kritiska kvalitetsattribut: Detta innebär att bestämma vilka aspekter av programvaran som är viktigast för kunden och intressenterna (t.ex. prestanda, säkerhet, användbarhet, tillförlitlighet). Dessa attribut kommer att vägleda valet av specifika testaktiviteter.
* Upprätta mätbara mål: I stället för vaga uttalanden som "hög kvalitet", definiera konkreta, mätbara mål (t.ex. "mindre än 5 kritiska buggar per 1000 kodrader," "99,9% drifttid", "Genomsnittlig uppgift att slutföra tid under 2 sekunder"). Dessa mätvärden kommer att användas för att spåra framsteg och bedöma framgången för SQA -ansträngningar.
* Prioritera testområden: Baserat på riskbedömning och kritiska funktioner, fördela resurser till de viktigaste områdena som behöver tester.
2. Välja SQA -metoder och tekniker:
* Välj testtyper: Detta inkluderar att välja lämpliga testmetoder (t.ex. smidiga, vattenfall), testnivåer (enhet, integration, system, acceptans) och testtyper (funktionella, icke-funktionella, prestanda, säkerhet, användbarhet). Valet beror på projektets komplexitet, storlek och riskprofil.
* Definiera testmiljö: Planera installationen av testmiljöer (hårdvara, programvara, nätverk) som exakt speglar produktionsmiljön. Detta inkluderar etablering av konfigurationer för olika testnivåer.
* Välj verktyg: Identifiera och välj lämpliga verktyg för testhantering, testautomation, prestandatestning, säkerhetstestning, spårning av fel och rapportering.
3. Resursallokering och schemaläggning:
* Identifiera teammedlemmar: Tilldela roller och ansvar inom SQA -teamet (testledningar, testare, automatiseringsingenjörer etc.). Tänk på nödvändiga färdigheter och erfarenheter.
* Uppskattningsinsatser och tidslinjer: Bestäm den tid och resurser som krävs för varje SQA -aktivitet (testplanering, testdesign, testutförande, felrapportering, teststängning).
* Skapa ett testschema: Utveckla ett detaljerat schema som integrerar SQA -aktiviteter med andra utvecklingsfaser. Detta schema bör stå för beroenden mellan aktiviteter och potentiella förseningar.
* Tilldela budget: Bestäm den budget som krävs för SQA -aktiviteter, inklusive personalkostnader, verktyg och infrastruktur.
4. Riskhantering:
* Identifiera potentiella risker: Utvärdera potentiella risker för SQA -aktiviteter (t.ex. otillräckliga resurser, orealistiska tidsfrister, oklara krav).
* Utveckla begränsningsstrategier: Planera strategier för att hantera identifierade risker, inklusive beredskapsplaner för förseningar eller oväntade frågor.
5. Dokumentation och rapportering:
* Testplan: Skapa en omfattande testplan som dokumenterar SQA -strategin, mål, omfattning, resurser, schema och risker.
* testfall och skript: Utveckla detaljerade testfall och automatiseringsskript för att vägleda testaktiviteter.
* defektspårning: Upprätta ett system för spårning, hantering och lösa defekter som hittades under testning.
* Testrapporter: Generera regelbundna rapporter som sammanfattar testutveckling, resultat och alla identifierade risker.
6. Kontinuerlig förbättring:
* post-projektgranskning: Efter projektets slutförande genomför en granskning efter projektet för att utvärdera effektiviteten i SQA-processen.
* Processförbättringar: Identifiera områden för förbättring i SQA -processen baserat på granskningen och feedbacken.
Effektiv SQA -planering kräver stark kommunikation och samarbete mellan SQA -teamet, utvecklare, projektledare och intressenter. Planen bör vara tillräckligt flexibel för att anpassa sig till förändrade krav och omständigheter under hela projektets livscykel. Att använda en väl definierad plan säkerställer att tillräckliga resurser ägnas åt att testa, vilket leder till programvara av högre kvalitet och minskade risker.
