Formning av alternativa designstrategier för ett system kräver en mångfacetterad process som involverar flera viktiga steg och överväganden. Dessa kan i stort sett kategoriseras enligt följande:
1. Förstå problemet och sammanhanget:
* Behöver identifiering: Definiera det problem som systemet syftar till att lösa. Detta inkluderar att identifiera användarnas behov, intressentkrav och systemets övergripande mål. Anställ tekniker som användarintervjuer, undersökningar och intressentverkstäder.
* Kontextuell förfrågan: Förstå miljön där systemet kommer att fungera. Tänk på faktorer som fysiska begränsningar, lagstiftningskrav, tekniska begränsningar och kulturella påverkan.
* Problem Nedbrytning: Dela upp det komplexa problemet i mindre, mer hanterbara underproblem. Detta möjliggör fokusering av designinsatser på specifika aspekter.
* benchmarking och forskning: Undersök befintliga lösningar och bästa metoder för att förstå vad som fungerar bra och identifiera potentiella fallgropar. Detta kan involvera konkurrensanalys, litteraturrecensioner och fallstudier.
2. Generera alternativa designkoncept:
* Brainstorming: Generera ett brett utbud av första idéer utan bedömning. Använd tekniker som Mind Mapping, Sketching och Rollspel.
* Konceptkartläggning: Visualisera förhållandena mellan olika designkoncept och deras komponenter.
* morfologisk analys: Utforska systematiskt olika kombinationer av designelement för att skapa nya lösningar.
* Scenarioplanering: Utveckla detaljerade scenarier som visar hur systemet kan användas i olika situationer. Detta hjälper till att förutse potentiella utmaningar och möjligheter.
* analogisk resonemang: Rita inspiration från lösningar inom andra domäner eller sammanhang.
3. Utvärdera och förädla designstrategier:
* genomförbarhetsanalys: Utvärdera den tekniska, ekonomiska och logistiska genomförbarheten för varje designstrategi. Tänk på faktorer som kostnad, tid, resurser och tekniska begränsningar.
* Användbarhetstest: Utvärdera användbarheten hos designkoncepten genom användartestning och feedback. Iterera på designen baserad på användarinsikter.
* Riskbedömning: Identifiera potentiella risker och utmaningar som är förknippade med varje designstrategi och utveckla begränsningsstrategier.
* Avvägningsanalys: Jämför och kontrastera olika designstrategier baserade på deras styrkor och svagheter. Tänk på avvägningarna mellan olika designmål och begränsningar.
* Beslutsfattande: Baserat på utvärderingen väljer du den mest lovande designstrategin eller en kombination av strategier. Detta kan innebära att man använder beslutsfattande verktyg som beslutsmatriser eller kostnads-nyttoanalys.
4. Iterativ design och förfining:
* Prototyping: Skapa prototyper av den valda designstrategin för att testa och förfina dess funktionalitet och användbarhet. Detta kan involvera prototyper med låg trohet (t.ex. pappersprototyper) eller prototyper med hög trohet (t.ex. interaktiva simuleringar).
* iteration: Baserat på feedback från prototypning och testning, förfina designstrategin iterativt. Detta är en pågående process som fortsätter tills en tillfredsställande lösning uppnås.
* Dokumentation: Dokumentera noggrant designprocessen, besluten och skälen bakom den valda designstrategin. Detta säkerställer öppenhet och underlättar framtida utveckling och underhåll.
Hela processen är iterativ. Du kan behöva gå igenom tidigare stadier när du får ny insikt och förfina din förståelse för problemet och dess potentiella lösningar. De specifika teknikerna och verktygen som används kommer att variera beroende på arten av systemet som är utformat och tillgängliga resurser.
