Ett mikroprocessorssats är en samling komponenter och instruktioner som är utformade för att låta någon lära sig om och experimentera med mikroprocessorer. Dessa kit inkluderar vanligtvis:
* Ett mikroprocessorchip: Central Processing Unit (CPU) - systemets "hjärna". Detta kan vara en relativt enkel 8-bitars processor för nybörjare, eller något mer komplicerat för avancerade användare.
* Stödchips: Dessa är nödvändiga komponenter som minneschips (RAM och ROM), ingång/utgång (I/O) -chips för gränssnitt med externa enheter (som tangentbord, skärmar, etc.) och potentiellt klockchips för att generera tidsignaler.
* Ett tryckt kretskort (PCB): Ett bräde med förordnade komponenter (ibland) och kuddar för att ansluta mikroprocessorn och andra komponenter. Detta förenklar byggprocessen betydligt jämfört med brödbrädor.
* andra komponenter: Saker som lysdioder, switchar, motstånd, kondensatorer och potentiellt ingår en strömförsörjning ofta.
* dokumentation och instruktioner: Detta är avgörande! Det förklarar hur man monterar satsen, programmerar mikroprocessorn och använder de olika funktionerna. Ofta kommer det att finnas exempelprogram och tutorials.
* möjligen en mjukvaruutvecklingsmiljö: Vissa satser inkluderar programvara (t.ex. en monterare, kompilator eller IDE) som gör det möjligt för användare att skriva och felsöka program för mikroprocessorn.
Målet med ett mikroprocessorssats är att ge en praktisk inlärningsupplevelse. Genom att bygga och programmera satsen får användare en praktisk förståelse för hur mikroprocessorer fungerar, hur man gränssnitt med hårdvara och hur man utvecklar programvara för inbäddade system. De används ofta i utbildningsmiljöer och av hobbyister som är intresserade av elektronik och datorarkitektur.
