Processen genom vilken information kodas, lagras och hämtas är kärnan i mänskligt minne, och det är ett komplext samspel mellan flera hjärnprocesser. Det kan delas upp i tre huvudstadier:
1. Kodning: Detta är processen att omvandla sensorisk information till ett format som hjärnan kan lagra. Det finns flera typer av kodning:
* Visuell kodning: Skapa mentala bilder av information. Till exempel att komma ihåg layouten i ditt hus.
* akustisk kodning: Behandla information baserat på hur det låter. Till exempel att komma ihåg en låt eller ett telefonnummer.
* Semantisk kodning: Bearbeta information baserad på dess betydelse. Detta är i allmänhet den mest effektiva typen av kodning för långsiktig behållning, eftersom det innebär djupare bearbetning. Till exempel förstå begreppen i en lärobok.
Effektiviteten av kodning beror på faktorer som uppmärksamhet, motivation och behandlingsdjup. Mer fokuserad uppmärksamhet och djupare bearbetning (t.ex. relaterad till ny information till befintlig kunskap) leder till bättre kodning.
2. Lagring: Detta är processen att upprätthålla kodad information över tid. Information lagras i olika minnessystem:
* Sensory Memory: Ett mycket kort lagringssystem för sensorisk information (visuell, hörsel, etc.). Det varar bara en bråkdel av en sekund såvida inte informationen har tagits upp.
* korttidsminne (STM) / arbetsminne: Ett tillfälligt lagringssystem med begränsad kapacitet (ofta citerat som 7 +/- 2 artiklar). Information i STM är ömtålig och kan lätt gå förlorad om inte aktivt repeteras eller överföras till långtidsminne. Arbetsminnet är ett mer modernt koncept som betonar aktiv manipulation av information i STM.
* Långtidsminne (LTM): Ett relativt permanent och praktiskt taget obegränsat lagringssystem. LTM är vidare uppdelad i:
* explicit (deklarativt) minne: Medvetet återkallade minnen. Detta inkluderar:
* Episodiskt minne: Personliga upplevelser och evenemang.
* semantiskt minne: Fakta och allmän kunskap.
* Implicit (nondeclarative) Minne: Omedvetna minnen som påverkar beteende. Detta inkluderar:
* Procedurminne: Motoriska färdigheter och vanor (t.ex. cykla).
* priming: Exponering för en stimulans påverkar svaret på en annan.
* Klassisk konditionering: Lärande genom förening.
3. Hämtning: Detta är processen för att få tillgång till och föra lagrad information tillbaka till medveten medvetenhet. Hämtning kan påverkas av flera faktorer:
* hämtningsledningar: Stimuli som hjälper till att utlösa information. Dessa kan vara interna (t.ex. en känsla eller tanke) eller extern (t.ex. en lukt eller ljud).
* Kontextberoende minne: Kom ihåg information bättre i samma sammanhang där den lärdes.
* Stateberoende minne: Kom ihåg information bättre när det var i samma känslomässiga eller fysiologiska tillstånd som när det lärdes.
Hela processen är inte linjär; Olika stadier kan interagera och påverka varandra. Till exempel kan informationen kodas påverka hur väl den lagras och hämtas. Dessutom kan återhämtning stärka minnesspåret, vilket gör det lättare att hämta i framtiden (konsolidering). Omvänt kan misslyckanden i någon av dessa stadier leda till glömma.
