Kodningssystem är metoder för att konvertera information, såsom text, bilder eller ljud, till ett format som är lämpligt för lagring, överföring eller bearbetning av en dator eller annan digital enhet. Det finns många typer, men de kan i stort sett kategoriseras:
1. Karaktärkodning: Dessa system representerar texttecken som siffror. De mest framstående exemplen inkluderar:
* ASCII (amerikansk standardkod för informationsutbyte): En 7-bitars kodning som representerar 128 tecken (främst engelska alfabetet, siffror och skiljetecken). Begränsat till engelska och saknar stöd för många andra språk.
* Utökad ASCII: Olika 8-bitars tillägg av ASCII, lägger till fler karaktärer, ofta inklusive accentuerade bokstäver och symboler från olika språk. Fortfarande begränsad i sitt internationella stöd.
* unicode: En universell karaktär som kodar standard som stöder praktiskt taget alla skrivsystem i världen. Det omfattar flera kodningsformulär:
* UTF-8 (Unicode Transformation Format-8-bit): En kodning med variabel längd, allmänt används på webben. Det är bakåtkomligt med ASCII och effektivt för engelsk text.
* UTF-16 (Unicode Transformation Format-16-bit): En fast bredd (mestadels) kodning. Effektivare för vissa språk än UTF-8 men kan vara mindre utrymmeeffektiva totalt sett.
* UTF-32 (Unicode Transformation Format-32-bitars): En kodning av fast bredd, med 32 bitar för varje tecken. Enkelt att använda men mycket rymdintensivt.
* iso-8859-1 (latin-1): En 8-bitars kodning som främst används för västeuropeiska språk.
2. Bildkodning: Dessa system representerar bilder som digital data. Vanliga typer inkluderar:
* rastergrafik: Representera bilder som ett rutnät av pixlar (t.ex. JPEG, PNG, GIF, TIFF, BMP).
* jpeg (Joint Photographic Experts Group): Förlustkompression, bra för fotografier och bilder med släta färggradienter.
* png (bärbar nätverksgrafik): Förlustfri komprimering, bra för bilder med skarpa linjer och text. Stöder transparens.
* GIF (grafikutbytesformat): Förlustfri komprimering, stöder animering och transparens, men begränsad färgpalett.
* tiff (taggat bildfilformat): Förlustfri eller förlustig komprimering, högkvalitativ, ofta används för professionell utskrift.
* bmp (bitmap): Okomprimerade, stora filstorlekar, enkelt format.
* vektorgrafik: Representera bilder med matematiska formler för att definiera former och linjer (t.ex. SVG, PDF). Dessa är skalbara utan att förlora kvalitet.
* svg (skalbar vektorgrafik): XML-baserad, allmänt används på webben för skalbar grafik.
* pdf (bärbart dokumentformat): Inkluderar ofta både vektor- och rastergrafik.
3. Ljudkodning: Dessa system representerar ljud som digital data. Exempel inkluderar:
* mp3 (MPEG Audio Layer III): Förlustkompression, allmänt används för musik.
* AAC (avancerad ljudkodning): Förlustkompression, ofta används i digital sändning och streamingtjänster. Generellt betraktas som högre kvalitet än MP3 på liknande bitrater.
* wav (WaveForm Audio File Format): Okomprimerad eller förlustlöst komprimerad, högkvalitativ, stora filstorlekar.
* flac (gratis förlustfri ljudkodek): Förlustfri komprimering, högkvalitativ, bra för arkivering.
* Ogg Vorbis: Lossy Compression, Open-Source Alternativ till MP3 och AAC.
4. Videokodning: Dessa system representerar rörliga bilder och ljud som digital data. Exempel inkluderar:
* mpeg -4 (Moving Picture Experts Group - 4): En familj av standarder inklusive H.264 (AVC) och H.265 (HEVC). Används i stor utsträckning i digital video.
* H.264 (AVC): Används allmänt för högupplöst video.
* H.265 (hevc): Effektivare än H.264, vilket ger bättre komprimering vid samma kvalitet eller högre kvalitet vid samma bitrate.
* VP9 (VP9 Video Codec): Open-källkodek som används av YouTube och andra tjänster.
* AV1 (Aomedia Video 1): En royaltyfri, öppen källkodek som syftar till att förbättra VP9 och H.265.
Detta är inte en uttömmande lista, och vissa kodningsmetoder kan överlappa kategorier (t.ex. en PDF kan innehålla text, bilder och till och med ljud). Valet av kodning beror på applikationens specifika behov, till exempel filstorlek, kvalitet och kompatibilitet.
