Förutom kärnljudfunktionen kan ett ljudkort ha andra inbäddade enheter som Windows upptäcker efter installationen. Dessa varierar mycket beroende på den specifika ljudkortsmodellen, men vanliga exempel inkluderar:
* mikrofon: En inbyggd mikrofon kommer att detekteras som en ljudinmatningsenhet.
* Linjeinmatning: En separat line-in-jack för att ansluta externa ljudkällor (som en skivspelare eller kassettspelare).
* spdif in/out (Digital Audio): Dessa portar möjliggör digital ljudinmatning och utgång, och erbjuder högre kvalitet än analoga anslutningar. Windows kommer att upptäcka dem som digitala ljudenheter.
* MIDI Input/Output: För att ansluta musikinstrument och andra MIDI -enheter. Windows kommer att känna igen dem som MIDI -portar.
* hörlurarförstärkare: Även om inte en separat enhet *i sig *, kan en dedikerad hörlurarförstärkare på ljudkortet identifieras i ljudinställningarna, ibland med sin egen volymkontroll.
* spelport (sällsynt): Äldre ljudkort kan innehålla en joystick eller spelport.
* Optical Drive (mycket sällsynt): Extremt ovanligt i moderna kort, men vissa äldre kort kan ha inkluderat ett optiskt enhetsgränssnitt.
* USB -nav: Vissa integrerade ljudkort har ett litet USB -nav inbäddat.
* Ytterligare ljudprocessorer/effekter Processorer: Vissa högre ljudkort kan ha dedikerade processorer för specifika ljudeffekter som surroundljudbehandling eller ljudförbättring. Dessa skulle visas i mjukvaruinställningar.
Det är viktigt att notera att Windows endast kommer att upptäcka och lista enheter som är korrekt installerade och anslutna. Om en enhet är fysiskt närvarande på ljudkortet men inte fungerar korrekt eller konfigurerat, kanske den inte är synlig i Windows Device Manager eller ljudinställningar.
