typer av applikationsservrar
Applikationsservrar är program som tillhandahåller en runtime -miljö för webbapplikationer och tjänster. De hanterar uppgifter som:
* Begär hantering: Mottagnings- och behandlingsförfrågningar från klienter (webbläsare, mobilappar etc.).
* Resurshantering: Hantera resurser som minne, trådar och anslutningar.
* Säkerhet: Att upprätthålla säkerhetspolicyer och hantera användarverifiering.
* Dataåtkomst: Ger tillgång till databaser och andra datakällor.
* komponenthantering: Distribuera och hantera webbapplikationer och deras komponenter.
Här är några vanliga typer av applikationsservrar:
1. Traditionella Java EE -applikationsservrar:
* jboss: Öppen källkod, robust och mycket skalbar. Används för företagsapplikationer med komplex arkitektur.
* glasfisk: En annan öppen källkodsserver utvecklad av Oracle. Känd för sitt stöd för Java EE -standarder.
* weblogic: Kommersiell server från Oracle, känd för sin prestanda och tillförlitlighet. Används ofta i storskaliga företagsapplikationer.
* WebSphere: IBM:s kommersiella server och erbjuder avancerade funktioner för att hantera komplexa applikationer.
* jrun: Adobes server, ofta används med coldfusion och andra Adobe -tekniker.
2. Lätt applikationsservrar:
* Tomcat: Öppen källkod, lätt server som främst används för att betjäna webbapplikationer skrivna i Java. Populär för dess enkel användning och skalbarhet.
* brygga: En annan öppen källkod, lätt server med fokus på prestanda och skalbarhet. Används ofta i inbäddade system och mikroservices.
* Spring Boot: Inte en server själv, utan en ram som kan användas för att skapa fristående, fristående webbapplikationer. Dessa applikationer kan distribueras utan en traditionell applikationsserver.
3. Specialiserade applikationsservrar:
* node.js: Används för att bygga realtidsapplikationer, webb-API:er och skalbara backend-tjänster. Använder JavaScript för både frontend och backend -utveckling.
* Ruby on Rails: Ramverk för att bygga webbapplikationer med Ruby. Levereras med sin egen server (PUMA, Unicorn) för distribution.
* python webbservrar: Django och kolv är populära ramar för Python. De har sina egna servrar eller kan distribueras på andra servrar som Gunicorn eller UWSGI.
* php -servrar: PHP -applikationer kan distribueras på servrar som Apache eller Nginx, som också tillhandahåller webbserverfunktioner.
4. Molnbaserade applikationsservrar:
* AWS Elastic Beanstalk: Plattform-som-en-tjänst (PAAS) som förenklar distribuering och hantering av applikationer på AWS.
* Google App Engine: Googles PaaS för distribution och skalning av webbapplikationer.
* Heroku: Populära PaaS för att distribuera och hantera webbapplikationer, särskilt de som är byggda med Ruby on Rails.
* Azure App Service: Microsofts PAAS för att distribuera och hantera webbapplikationer och API:er.
Att välja rätt applikationsserver beror på flera faktorer:
* Programmeringsspråk: Vissa servrar är specifikt utformade för vissa programmeringsspråk.
* Projektkrav: Komplexa applikationer kan kräva mer robusta servrar, medan mindre projekt kan vara bättre lämpade för lätta alternativ.
* skalbarhet: Servern ska kunna hantera framtida tillväxt i trafik och data.
* Kostnad: Kommersiella servrar kan vara dyra, medan öppna källkodsservrar ofta är gratis.
* användarvänlighet: Vissa servrar är enklare att konfigurera och hantera än andra.
Detta är inte en uttömmande lista och nya applikationsservrar utvecklas ständigt. Det bästa valet för dig beror på dina specifika behov och preferenser.
