Data kan lagras på många ställen förutom RAM (slumpmässigt åtkomstminne). Här är några viktiga exempel:
* hårddiskar (HDD): Dessa är traditionella snurrande magnetiska skivor som lagrar data ihållande, även när datorn är avstängd. De är relativt billiga men långsammare än andra alternativ.
* Solid State Drives (SSD): Dessa använder flashminne för att lagra data. De är mycket snabbare än hårddiskar och mer hållbara, men i allmänhet dyrare per gigabyte.
* Optiska skivor (CD-skivor, DVD-skivor, Blu-strålar): Dessa butiksdata optiskt, med lasrar för att läsa och skriva information. De är relativt billiga för arkivlagring, men långsamma och har begränsad kapacitet.
* magnetband: Magnetband är främst för att arkivera stora mängder data, är en mycket kostnadseffektiv lösning för långvarig lagring. Tillgångstider är betydligt långsammare än andra metoder.
* Molnlagring: Detta innebär att lagra data om servrar som ägs och underhålls av en tredjepartsleverantör (t.ex. Google Drive, Dropbox, Amazon S3). Detta erbjuder tillgänglighet från flera enheter och ofta skalbarhet, men förlitar sig på en nätverksanslutning.
* Network Attached Storage (NAS): En dedikerad lagringsenhet ansluten till ett nätverk, vilket gör att flera användare eller enheter kan komma åt data.
* USB -flash -enheter (tumdrivna): Bärbara lagringsenheter som använder flashminne.
* SD -kort: Små flashminnekort som används i kameror, telefoner och andra enheter.
Valet av lagring beror på faktorer som hastighetskrav, kostnader, kapacitetsbehov, portabilitet och vikten av datapersistens.
