Hur output uttrycks beror starkt på sammanhanget. Här är några exempel:
* i programmering: Utgång kan visas på en konsol (textbaserad), görs grafiskt (bilder, videor, interaktiva element), skrivna till en fil (text, data, bilder), skickas över ett nätverk (dataströmmar) eller används för att kontrollera fysiska enheter (t.ex. robotik). Det specifika formatet beror på programmeringsspråket och de använda biblioteken/ramarna. Det kan vara vanlig text, formaterad text (t.ex. HTML, XML), JSON, CSV eller binär data.
* i matematik: Utgången är vanligtvis ett nummer, en uppsättning, en funktion, en graf, en geometrisk form eller ett logiskt värde (sant/falskt). Det kan presenteras som ett enda värde eller en samling värden och kan involvera specifika notationer som matematiska symboler och ekvationer.
* I en tillverkningsprocess: Utgången kan vara antalet producerade enheter, vikten på materialet som bearbetas, kvaliteten på produkten (mätt med vissa mätvärden) eller nivån på avfall som genereras. Detta uttrycks ofta i numerisk form med tillhörande enheter (t.ex. kilogram, meter, delar per miljon).
* i ett affärssammanhang: Utgången kan vara intäkter, vinst, marknadsandel, kundtillfredsställelse, anställdas produktivitet eller antalet försäljningar. Det presenteras ofta i rapporter, diagram, grafer och finansiella rapporter med kvantitativa åtgärder.
* I ett vetenskapligt experiment: Utgång är vanligtvis data, som kan uttryckas som mätningar (numeriska data med enheter), observationer (kvalitativa beskrivningar) eller bilder (t.ex. mikroskopibilder, spektrogram). Dataanalys och statistiska metoder används ofta för att tolka och presentera utgången.
Kort sagt, det finns inget enda sätt att uttrycka produktion. Metoden beror på systemet eller processen som genererar utgången och den avsedda publiken eller användningen av den utgången.
