Upplösning påverkar direkt utskriftskvaliteten på flera sätt:
* skärpa och detalj: Högre upplösning betyder mer prickar per tum (DPI) eller pixlar per tum (PPI). Fler prickar/pixlar översätter till finare detalj och skarpare bilder. Låg upplösning resulterar i suddiga, pixelerade eller taggade kanter. Tänk på det som en mosaik:En bild med högre upplösning använder mindre plattor för att skapa en mer realistisk bild.
* Smidighet av linjer och kurvor: Hög upplösning möjliggör jämnare kurvor och linjer. Låg upplösning resulterar i trappsteg eller taggade kanter längs kurvor, särskilt märkbara i diagonala linjer.
* Textens tydlighet: Hög upplösning är avgörande för skarp, tydlig text. Låg upplösning kan göra att text verkar suddig eller fuzzy, särskilt mindre teckensnittsstorlekar.
* Färg noggrannhet: Även om det inte är direkt beroende av upplösning ensam, kan högre upplösning * * bidra till bättre färgnoggrannhet eftersom varje prick eller pixel kan kontrolleras mer exakt, vilket resulterar i smidigare färggradienter och mindre banding.
* Filstorlek: Bilder med högre upplösning innehåller mer data och har därför större filstorlekar. Detta är viktigt att beakta när det gäller lagringsutrymme, överföringstid och bearbetningskraft som krävs för utskrift.
Kort sagt, högre upplösning leder i allmänhet till bättre tryckkvalitet, men det är en balans. Extremt hög upplösning kan vara onödig för en viss applikation (t.ex. en enkel logotyp) och kan öka kostnaderna eller bearbetningstiderna utan en märkbar förbättring av visuell kvalitet. Den optimala upplösningen beror på typen av tryck, bildinnehåll och visningsavstånd.
