En dator använder olika datalagringsenheter för att hålla information, allt från tillfällig lagring för aktiva processer till långvarig lagring för filer, applikationer och operativsystemet. Här är en uppdelning av huvudtyperna:
1. Primärlagring (huvudminne):
* RAM (slumpmässigt åtkomstminne): Detta är datorns kortvariga minne. Det är *flyktigt *, vilket betyder att data går förlorade när strömmen är avstängd.
* dram (dynamisk RAM): Den vanligaste typen av RAM som används i datorer. Det måste ständigt uppdateras (omskrivet) för att behålla sina data.
* sdram (synkron dram): En snabbare version av DRAM som synkroniseras med systemklockan.
* DDR SDRAM (dubbel datahastighet SDRAM): Överför data två gånger per klockcykel, vilket effektivt fördubblar bandbredden jämfört med SDRAM. DDR, DDR2, DDR3, DDR4 och DDR5 är successiva generationer med ökad hastighet och effektivitet.
* sram (statisk ram): Snabbare och dyrare än DRAM. Det behöver inte uppdateras så ofta, vilket gör det snabbare, men det är också större och förbrukar mer kraft. Används främst för CPU -cachar.
* ROM (skrivskyddad minne): * Icke-flyktigt* Minne som innehåller data som inte lätt kan ändras eller omprogrammeras. Den innehåller vanligtvis firmware eller startinstruktioner för datorn.
* prom (programmerbar ROM): Kan programmeras en gång efter tillverkningen.
* eprom (Erasable Programmerbar ROM): Kan raderas med ultraviolett ljus och sedan omprogrammeras.
* eeprom (elektriskt raderbar programmerbar ROM): Kan raderas och omprogrammeras elektriskt utan att behöva tas bort från systemet. Flash -minne är en typ av EEPROM.
2. Sekundär lagring (ihållande lagring):
Dessa enheter ger långsiktig, icke-flyktig lagring för data, även när datorn är avstängd.
* hårddiskar (HDD):
* Traditionella mekaniska lagringsenheter som använder snurrplåtar belagda med magnetmaterial för att lagra data.
* Data läses och skrivs av ett läs-/skrivhuvud som rör sig över plattorna.
* Erbjuda stora lagringskapaciteter till en relativt låg kostnad.
* Långsammare åtkomsttider och mer mottagliga för fysiska skador jämfört med SSD:er.
* Vanliga gränssnitt:SATA (seriell ATA), SAS (seriell bifogad SCSI).
* Solid State Drives (SSD):
* Använd flashminne (en typ av EEPROM) för att lagra data elektroniskt, utan några rörliga delar.
* Erbjuda betydligt snabbare åtkomsttider, lägre latens och större hållbarhet jämfört med HDD:er.
* Dyrare per gigabyte än hårddiskar.
* Vanliga gränssnitt:SATA, NVME (icke -flyktigt Memory Express) - NVME ger mycket snabbare överföringshastigheter.
* Formfaktorer:2,5-tums (som hårddiskar), M.2 (mindre, mer kompakt).
* USB -flash -enheter (tumdrivna, minnespinnar):
* Bärbara, avtagbara lagringsenheter som använder flashminne.
* Anslut till datorn via en USB -port.
* Bekvämt för att överföra filer mellan datorer.
* Varierande lagringskapacitet och hastigheter.
* SD -kort (säkra digitala kort):
* Små, avtagbara lagringskort som används i kameror, smartphones, surfplattor och andra enheter.
* Olika storlekar och hastighetsklasser (t.ex. SD, SDHC, SDXC, SDUC).
* optiska skivor:
* CD-ROM (Compact Disc Rene-Only Memory): Lagrar data med gropar och länder som läses av en laser. Används vanligtvis för mjukvarudistribution eller musik.
* CD-R (kompakt skiva inspelningsbar): Kan skrivas till en gång.
* cd-rw (kompakt skiva omskriven): Kan skrivas till och raderas flera gånger.
* DVD-ROM (Digital mångsidig skrivskyddsminne): Liknar CD-ROM men med högre lagringskapacitet. Används för filmer och programvara.
* DVD-R (digital mångsidig skiva inspelningsbar): Kan skrivas till en gång.
* DVD-RW (digital mångsidig skiva omskriven): Kan skrivas till och raderas flera gånger.
* blu-ray-skiva: Högre kapacitet än DVD-skivor, som används för högupplöst video. Liknande R- och RW -versioner finns.
* externa hårddiskar/SSD:
* HDD:er eller SSD:er bifogade i ett bärbart fall.
* Anslut till datorn via USB eller Thunderbolt.
* Används för att säkerhetskopiera data, utöka lagringskapacitet eller transportera stora filer.
* Bandenheter:
* Använd magnetband för att lagra data.
* Hög lagringskapacitet men långsam åtkomsttider.
* Används främst för arkivlagring och säkerhetskopior.
3. Tertiär lagring:
* optiska jukeboxar: Automatiserade system som hanterar ett stort antal optiska skivor.
* Bandbibliotek: Automatiserade system som hanterar ett stort antal magnetband.
* Dessa används för massiv datalagring och arkivändamål, ofta i stora organisationer eller datacenter. Tillgångstider är mycket långsamma, vanligtvis involverar robotarmar för att hämta och montera lagringsmediet.
4. Nätverkslagring:
* NAS (nätverksbifogad lagring): En fillagringsserver på filnivå som är ansluten till ett datornätverk som ger datatillträde till en heterogen grupp klienter. NAS fungerar som en dedikerad filserver och är populär på grund av dess kostnadseffektivitet och skalbarhet.
* San (lagringsområde nätverk): Ett dedikerat höghastighetsnätverk som tillhandahåller åtkomst på blocknivå till lagringsenheter. SANS används vanligtvis i stora företag för kritiska tillämpningar som kräver hög prestanda och tillförlitlighet. SANS använder protokoll som Fiber Channel, ISCSI och Fiber Channel Over Ethernet (FCOE).
* Molnlagring: Data lagrade på fjärrservrar som nås via internet. Exempel:Google Drive, Dropbox, OneDrive, Amazon S3.
Nyckelöverväganden När du väljer lagring:
* Kapacitet: Hur mycket data kan enheten lagra?
* hastighet (åtkomsttid, överföringshastighet): Hur snabbt kan data nås och överföras?
* Volatility: Kvarstår uppgifterna när strömmen är av?
* Portabilitet: Hur lätt kan enheten flyttas?
* hållbarhet: Hur resistent är enheten till fysisk skada?
* Kostnad: Hur mycket kostar lagringen per gigabyte?
* Pålitlighet: Hur troligt är enheten att misslyckas?
De specifika datalagringsenheterna som används i ett datorsystem beror på det avsedda syftet med systemet, budgeten och prestandakraven. Moderna datorer använder ofta en kombination av lagringstyper för att optimera prestanda, kapacitet och kostnad.
