Fatfilsystem (som FAT12, FAT16 och FAT32) har flera fördelar, även om de till stor del är föråldrade för de flesta moderna användningsområden:
* enkelhet och bred kompatibilitet: Detta är deras största styrka. Fettfilsystem är oerhört enkla att förstå och implementera. Detta innebär att de stöds på ett stort antal enheter och operativsystem, från inbäddade system till nästan varje version av Windows (även om det vanligtvis inte är det primära filsystemet för nyare versioner). Denna breda kompatibilitet är ovärderlig för situationer som kräver datautbyte mellan olika system.
* bra prestanda på mindre enheter: På mindre lagringsenheter (t.ex. flash -enheter under några gigabyte) kan FAT32 erbjuda rimligt bra prestanda, särskilt när det gäller läsoperationer. Kostnaden för att hantera filsystemet är relativt lågt.
* användarvänlighet och hantering: Fettfilsystem är relativt enkla att hantera och kräver inte komplexa verktyg eller djup teknisk expertis.
* låg fragmentering: Även om det inte är immun mot fragmentering, tenderar fettfilsystem att fragmentera mindre allvarligt än vissa andra system, särskilt NTF:er. Detta beror delvis på deras enklare allokeringsmetoder.
Det är emellertid avgörande att erkänna att dessa fördelar är starkt kompenserade av deras betydande begränsningar i modern datoranvändning:
* Begränsad filstorlek: FAT32 har en teoretisk maximal filstorleksgräns på 4 GB, vilket gör det olämpligt för att lagra stora filer som högupplösta videor eller stora databaser.
* Begränsad volymstorlek: FAT32 har också en gräns för själva volymens storlek (partition). Även om den är högre än filstorleken är den fortfarande restriktiv jämfört med moderna filsystem.
* Brist på avancerade funktioner: Fat saknar funktioner som finns i mer moderna filsystem som NTFS, EXT4 eller APF:er, till exempel journalföring (ökad dataintegritet), åtkomstkontrolllistor (för granulära tillståndsinställningar) och datakomprimering.
* Dålig prestanda på stora enheter: Även om det är snabbt på mindre enheter, försämras prestandan avsevärt på stora enheter, främst på grund av ineffektiv allokering och brist på optimering för större lagringskapacitet.
Sammanfattningsvis:Medan fettens enkelhet och kompatibilitet förblir attraktiv i mycket nischsituationer (t.ex. äldre enheter, plattformskompatibilitet i enkla sammanhang), gör dess begränsningar det olämpliga för de flesta moderna lagringsbehov, särskilt för större enheter och filer. Det betraktas generellt som ett arvsfilsystem.
