Många olika individer och organisationer använder kryptering för en mängd olika syften. Här är några exempel:
individer:
* vardagliga användare: I allt högre grad använder vardagliga användare kryptering implicit via tjänster som e-post (ofta med TLS/SSL), meddelanden-appar (signal, whatsapp, etc.) och molnlagringstjänster (många erbjuder en-till-end-kryptering). De kan också använda kryptering för personliga filer lagrade på sina datorer eller externa enheter.
* journalister och whistleblowers: För att skydda konfidentiella källor och känslig information.
* aktivister och dissidenter: Att kommunicera säkert och skydda deras identitet i repressiva regimer.
Organisationer:
* Regeringar: För att skydda klassificerad information, säkra kommunikationer och försvara mot cyberattacker.
* Företag: För att säkra känslig information som finansiella poster, kundinformation (PII), immateriell egendom och affärshemligheter. Detta inkluderar att använda kryptering i transit (medan data rör sig) och i vila (medan data lagras).
* Finansinstitut: För att skydda finansiella transaktioner och kunddata, uppfyller regler som PCI DSS.
* Sjukvårdsleverantörer: För att skydda patienthälsoinformation (PHI) i enlighet med HIPAA.
* Utbildningsinstitutioner: För att skydda studentregister och känslig forskningsdata.
* Tekniska företag: För att säkra deras programvara, infrastruktur och användardata.
Kort sagt, alla som behöver skydda känslig information från obehörig åtkomst använder kryptering. Nivån på sofistikering och de specifika metoderna som används varierar mycket beroende på sammanhanget och känsligheten för informationen som skyddas.
