Metoden för fästning för ett datorhot varierar mycket beroende på typ av hot. Här är några exempel:
Malware (Allmänt): Malware är en bred term som omfattar olika skadliga programvara. * Metoden * för fästning beror på den specifika skadliga programvaran:
* virus: Sprids ofta via e -postbilagor, infekterade webbplatser eller infekterade avtagbara medier (USB -enheter). De kopplar sig till andra filer eller program och kör när värdfilen/programmet körs.
* maskar: Sprids främst genom nätverkssårbarheter. De replikerar sig själva och sprider sig autonomt över nätverk utan att behöva en värdfil. De "bifogar" inte nödvändigtvis på samma sätt som ett virus gör.
* trojaner: Ofta förklädda som legitim programvara. De fäster sig genom att laddas ner och installeras av användaren, ofta omedvetet.
* ransomware: Vanligtvis levereras via phishing -e -postmeddelanden (som innehåller skadliga bilagor eller länkar), exploateringssatser (som utnyttjar mjukvaru sårbarheter) eller skadliga annonser. Den krypterar sedan användarens filer och kräver en lösen för att de släpps.
* spyware: Kan installeras via nedladdningar av enheter från komprometterade webbplatser, medföljande med gratis programvara (ofta utan användarens kunskap) eller via e-postbilagor. Den övervakar sedan användaraktivitet.
* adware: Vanligtvis installerat via buntar med gratis programvara eller via vilseledande onlineannonser. Den visar oönskade annonser.
* rootkits: Ofta installerat av annan skadlig programvara. De döljer sin närvaro inom operativsystemet och ger angripare obehörig åtkomst.
Andra hot:
* Phishing: "Bifogar inte" i traditionell mening. Den använder vilseledande e -postmeddelanden eller webbplatser för att lura användare att avslöja känslig information som lösenord eller kreditkortsnummer. Attacken sker genom bedrägeri, inte direkt fästning.
* SQL -injektion: Detta är en attack på en databas, inte direkt på en dator. Det utnyttjar sårbarheter i webbapplikationer för att injicera skadlig SQL -kod i databasen. Bilagan sker genom den sårbara applikationen.
* Attacker av förnekande av tjänst (DOS): Dessa översvämmar en dator eller nätverk med trafik, vilket gör det oanvändbart. De "bifogar" inte men överväldigar målet.
* man-in-the-mitten (MITM) attacker: Dessa avlyssningskommunikation mellan två parter. Bilaget sker genom nätverksupplyssning, inte direkt filbilaga.
* exploit -satser: Dessa hävstångseffekterade sårbarheter i programvara. De fäster inte direkt utan utnyttjar svagheter för att installera skadlig programvara.
Kort sagt, det finns inget enda svar. Metoden för "bifogning" beror helt på det specifika hotet och dess leveransmekanism. Att förstå de olika attackvektorerna är avgörande för effektiv cybersäkerhet.
